OSTRONODLING
Det är drygt 20 år sedan vi påbörjade försök med att odla vår inhemska art Ostrea edulis. Under resans gång har en teknik utvecklats, där hela odlingsprocessen sker naturligt i havet utan att något behöver tillföras såsom föda, energi eller antibiotika. Denna metod är vi för närvarande ensamma om i Skandinavien. Odlingen sker i specialgjorda nätkassar som flyter i ytan. Detta odlingssystem medför att ostronen ständigt hålls i rörelse och uppehåller sig där det finns mest föda (plankton) och friskt vatten. Detta avspeglas av att ostronet blir välmatat och får en vacker form som lämpar sig väl som cocktailostron.
VÅR PROCESS
Ostron är svårt att odla, det tar tid och kräver mycket skötsel. Det kalla klimatet i Sverige med långsam tillväxt och is under delar av året är ytterligare en utmaning, då ostron inte överlever i minusgrader. Under 1800-talet gjordes försök att odla ostron på västkusten, men verksamhetet upphörde då man inte lyckades få ostronen att föröka sig. Just förökningen är den svåraste delen med att odla ostron. Processen börjar med att samla in ostronyngel som simmar fritt i havet 2-3 veckor efter ostronens lek. Under denna tid lever ostronynglen som plankton och letar efter en lämplig plats att bottenfälla på. Ynglen är noga med valet av plats och det är många kriterier som skall uppfyllas. Efter många års experimenterande har vi utvecklat en metod som bygger på att vara på rätt plats, med rätt utrustning, vid rätt tidpunkt och få ynglen att naturligt fästa sig på insamlingsutrustningen. Detta är den naturliga metoden att odla ostron. Många ostronodlingar runt om i världen lyckas inte själva samla in ostronynglen utan köper från andra odlare. Det är också vanligt att framtagning av ostronyngel sker i laboratoriemiljö.
Ostronynglet är i det här skedet bara cirka 0,3 mm stort. Sedan ynglet fäst sig på en lämplig plats, genomgår det en metamorfos och får ett vuxets ostrons form och karaktär, men är fortfarande mycket litet (cirka 0,5 mm). Ostronet får fortsätta växa tills det är mellan 8 – 15 mm innan det plockas upp och placeras i en finmaskig kasse. All vidare odling sker i kassar tills ostronet har uppnått konsumtionsstorlek. Det tar 3 – 5 år för ostronet att bli fullvuxet. Ostronen växer olika fort, så med jämna mellanrum tas kassarna upp så att oönskad påväxt kan tas bort och ostronen storlekssorteras och glesas ut. Detta gynnar vattencirkulationen och därmed tillväxten.
MILJÖ
Att odla ostron på naturens egna villkor har mycket positiv påverkan på den kringliggande marina miljön. Ostron fungerar som små vattenreningsverk eftersom de filtrerar vattnet, lever på växtplankton och därmed minskar övergödningen. Ett ostron kan filtrera upp till 8 liter havsvatten i timmen. I dag renar Havstenssunds ostronodlingar i grova drag 553 miljoner kubikmeter vatten per år. I en av de grunda vikar där vi odlar märktes en tydlig skillnad på bara några år. Förr var viken täckt av gröna algmattor och sikten dålig. Nu är vattnet klart, det simmar småfisk där, och ålgräs växer i viken igen. Flera studier har visat att ostronodlingar har kapacitet att dramatiskt sänka kvävenivåer i grunda havsområden. Vår odlingsteknik med flytande kassar innebär att vi kan odla på så grunt vatten som ner till 30 cm och även i områden där bottendöd råder. Detta medför en enorm möjlighet att restaurera och åter skapa en gynnsam uppväxtmiljö för fisk och andra organismer i grunda havsvikar. Ett av våra önskemål är därför att våra odlingar inom snar framtid kan användas inom denna typ av miljöarbete. Detta sker redan utomlands, tex i USA.
Ostronodling är för Sverige en ny näring och därför har tillståndsmyndigheten och vi själva varit noga med att vi får en ekologiskt hållbar odling som inte belastar miljön, utan främjar mångfald och hållbar produktion. Vårt mål är att bevara och skydda vår inhemska art Ostrea edulis, särskilt angeläget med tanke på att den invasiva arten Crassostrea gigas, sprider sig och tar över naturliga ostronbankar.
I samråd med andra vattenbrukarna startade vi 2020 ett branschråd; Svenskt Vattenbruk och Sjömat. Genom branschrådet får vi en gemensam röst att sprida kunskap och driva frågor inom näringen.